Båtliv i Medelhavet

Båtliv i Medelhavet
J
ag har just mönstrat på Gråtrut, en stålketch som är Hasses kärlek sedan 27 år tillbaka. Jag vill bara berätta lite om vårt liv ombord och i omgivningen.


Un voilier en Méditérranée

Je viens de poser mon sac sur Gråtrut (le Goéland argenté) un ketch en acier qui est l´amour de Hasse depuis 27 ans. Je veux essayer de raconter un peu ce que nous faisons à bord (pas tout) et dans les alentours.

torsdag 16 december 2010

Paris,Paris....


Så jag åkte till Paris en lördag mitt i natten och kom tillbaka Luciamåndag veckan därpå. Jag bodde nära la Bastille hos min barndomsväninna Monique. Paris var kallt efter Kusadasi och det blev inte bättre.
Jag fick lov att pulsa i blöt snö och studera halkbekämpning. Jag fick både mjuka och hårda pepparkakor hos Angie vilket passar till Champagne. Jag träffade mor bror och svägerska och sista helgen fick jag vara med min älskade dotter.
Jag fick ett meddelande att Hasse tyckte att vi kunde köpa madrasser i Sverige. Jag tyckte förstås att det var en konstig ide, sedan meddelade han om en överraskning och överraskningen var nya madrasser visade det sig. Vilken luring!
Landningen i Izmir var något guppig: det blåste fortfarande ganska mycket efter stormen jag hade missat.
 Hasse väntade på mig vid flygplatsen: det var tur min väska vägde 25 kg och jag måste tacka Lufthansa som såg mellan fingrarna! När vi hade varit i båten en kort stund dök våra schweiziska vänner och vi delade en flaska. De borde ha varit i Samos men båten som skulle ta dem dit är i reparation och ingen vet när linjen trafikeras igen!
Jag hade vissa farhågor att det inte skulle inte vara så mysigt i en kall fuktig båt så jag blev överbevisad: han hade också skaffat extravärmare så första morgonen vaknade jag svettig med munnen torr som efter en vandring i öknen.
Voyage à Paris

Je me suis envolée pour Paris un samedi aux horreurs (certains disent aurores) et revenue le lundi en huit. J´ étais logée près de la Bastille chez mon amie d´enfance Monique. Paris était froid surtout après  Kusadasi et ça a empiré. J´ai eu le plaisir de marcher dans la neige mouillée et d´étudier les méthodes de la voirie parisienne.  Chez Angie j´ai eu le droit aux gâteaux de l´avent faits par elle et les enfants et c´était bon avec du Champagne! J´en ai profité pour voir ma mère et mon frère au salon nautique. Le dernier week-end ma fille chérie m´avait rejoint et nous en avons profité pour visiter Paris en touristes.

Hasse m´avait envoyé un message pour me mettre au courant d´une idée géniale qu´il avait eu: profiter de notre séjour en Suède en janvier pour acheter des nouveaux matelas et coudre des housses avec ma machine à coudre. Je ne trouvais pas l´idée terrible, Un peu plus tard il m´annonca une surprise,et de retour au bateau la surprise était de nouveaux matelas faits par Mustafa! 

L´atterrissage à Izmir fut impressionnant du fait des rafales de vent: il restait la queue de la tempête que j´avais manquée.

 Hasse m´attendait à l´aeroport: heureusement car mon sac pesait dans les 25 kg! Merci Lufthansa de votre générosité! à peine arrivés au bateau nous avions la visite de nos amis suisses ce qui nous donna l´occasion d´ouvrir une bouteille. Paul avait aidé Hasse avec les matelas. En fait ils auraient du être partis pour Samos mais le ferry qui devait les y emmener est en réparation et personne ne sait quand la ligne reprendra!

J´avais exprimé des doutes sur le confort en hiver d´un bateau humide. Pour me montrer à quel point j´avais tort  Hasse avait installé un chauffage supplémentaire ce qui fit que le premier matin nous nous sommes réveillés en sueur et avec la bouche sèche comme après une traversée du désert.

1 kommentar:

  1. Synd att vi inte fick ses Mani. Nästa gâng kanske!! Mânga kramar och hälsa Hasse.
    Puss J

    SvaraRadera